Veta mer om aktieägaravtal

I ett aktieägaravtal kan man, till skillnad från en bolagsordning, avtala väldigt fritt om det som man anser ska regleras rörande verksamheten och ägarstrukturen. Många rekommenderar att man skaffar det när man är två personer som startar ett AB och som ska dela helt och hållet på ägandet i bolaget. Risken finns annars att oenigheter mellan de två som driver verksamheten kan göra det omöjligt för företaget att drivas vidare.

Vad bestämmer man om i ett aktieägaravtal?

Exakt vad ett aktieägaravtal innehåller varierar. Exempel på vanliga saker som kan finnas med är som följer:

  • Utlösen vid dödsfall
  • Rösträtt
  • Konkurrensförbud
  • Konkurs
  • Sammanträda inför stämma
  • Finansiering vid utlösen
  • Tvist
  • Enskild egendom
  • Rätt att vara styrelseledamot

Som nämnt ovan, finns det dock en mängd andra saker som kan avtals. Till exempel kan man komma överens om vad som ska hända ifall en utomstående aktör vill lägga bud på en stor del, eller samtliga, av företagets aktier.

Det är inte ovanligt att avtala om så kallad drag-along, det vill säga att en majoritetsägare som vill sälja sina aktier kan tvinga andra att göra det, till samma villkor.

Inte offentligt

En bolagsordning blir en offentlig handling som ska skickas in till Bolagsverket för registrering. Styrelsen ska sedan arbeta efter den. Riktigt samma sak är det inte med aktieägaravtal. De är inte offentliga och ska inte heller registreras hos någon myndighet eller liknande. Här finns stort utrymme att avtala om det som gäller mellan olika aktieägare, vilket det alltså inte finns samma möjligheter till om man väljer en bolagsordning.

Reglerar arbetet i mer eller mindre grad

Ett aktieavtal reglerar arbetet. Att avtala om vilka som är delägare, vad deras ansvar är, och vem som ska göra vad (och när) kan vara mycketviktigt att ha för framtiden. Även att delägarnas befogenheter avtalas om, kan påverka det dagliga arbetet i stor utsträckning. Har någon rätt att göra ett inköp utan att fråga de andra? Eller får det bara vara mindre inköp i sådana fall?

Även andra delar av arbetet, som är av större natur, kan man ha med i ett aktieägaravtal. Det kan till exempel handla om beslutsfrågor som rör försäljning och marknadsföring, men också villkor som är relaterade till exempelvis nyemissioner.

Vägledande vid oförutsedda händelser

Vad händer om någon av delägarna blir sjuka, eller av annan anledning inte kan vara delaktig mer i verksamheten? Genom ett aktieägaravtal kan ni vara förberedda för om så skulle ske. Vidare kan ni avtala om vad som händer om någon vill hoppa av. Det är inte ovanligt att man skriver in att den som hoppar av inte får konkurrera med företaget, till exempel genom att starta ett nytt bolag i samma bransch.

Likväl bör det stå med om vad som händer ifall någon bryter mot avtalet. Som nämnt lite högre upp i den här texten kan det vara till stor hjälp att skriva ned vad som händer om det blir en tvist mellan delägarna. Genom att det står hur ni löser tvisten – så kan den lösas på bästa möjliga vis – på ett sätt som alla har enats om. Läs mer om aktieägaravtal här: https://aktieägaravtal.net

10 jul 2019